Torsdagmorgon förra veckan sa vi hejdå till vännerna i Myckleby, packade in oss i bilen och åkte vidare norrut. Eftersom det var våffeldagen så tyckte mamma och pappa det var viktigt att hitta ett lunchställe som hade våfflor. Det blev ett mysigt fik i Rättvik. Såg gott ut men jag fick fruktpuré till efterrätt så jag var nöjd ändå.Vi kom fram till Bollnäs och kusinerna Hanna, Jonatan och Staffan vid fyratiden. Inte så lång tid efter oss kom mormor och morfar. Staffan var på mitt dop, men det var första gången jag träffade Hanna och Jonatan. Skoj!
Det är ungefär lika långt för mormor och morfar att åka till Bollnäs från Luleå som för oss från Lysekil, så vi träffades i mitten kan man säga. Det får mig lite att tänka på en Bellman-historia jag hörde en gång:"Det var en tysk, en norsk och så Bellman, som tävlade om de kunde simma över till en ö. Först simmade tysken. När han kommit en fjärdedel av sträckan sa han "nej nu orkar jag inte längre" och vände. Sedan simmade norsken. Efter en tredjedel av sträckan sa han "nej, nu orkar jag inte längre" och vände. Och sedan var det Bellmans tur. När han simmat halva sträckan sa han "nej nu orkar jag inte längre" och vände... "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar