Kärlek och kyla

Om man inte räknar med de bröllop jag var med på då jag låg i mammas mage, så bjöd tisdagen på mitt livs första bröllop. Det var trettondagsafton. Har inte haft tid att skriva om det förrän nu. Caroline Ahrnens, pappas konfirmationskompis, gifte sig med Carl Martin som är halv-australiensare. Först var det vigsel i Vasakyrkan, sedan middag på hotell Avalon. Brudparet var vackra, glada och kära. När pappa ställde frågor till dem i kyrkan svarade de ja och så blev de ännu gladare. Tänk vad livet kan vara enkelt ibland.

Vi skulle egentligen inte bli så sena då det var två gudstjänster hemma på trettondagen. Dock bjöds det på så många olika rätter med god mat att alla tankar på att inte bli alltför sena fick skrotas. Maträtt efter maträtt med goda rätter kom in och när den välhängda och möra oxfilén hamnade på bordet var det många som enbart hade dessertskedar kvar. Visst finns det fördelar som bebis på bröllop, med min diet så behöver man inte fundera på vilket bestick som skall användas till vad.

Vid midnatt så slank vi iväg för att åka tillbaka till farmor och farfar för att packa och åka norrut. Då hade de snöat ymningt i sju timmar. Som tur var så gick resan hemåt bra. Men sent blev det.