Det låter kanske lite konstigt för er vuxna att läsa, men ibland känner jag mig ganska stor. Som igår när det var uppstart för Babycaféet i Lysekil. Det var några bebisar där som var några månader yngre än mig och såg pyttesmå ut. "Så där liten har väl aldrig jag varit" tänkte jag, mamma också. Men så slår det mig att det har jag. Jag har till och med varit mindre än så. Det känns bara så avlägset.
Det var i alla fall riktigt roligt att träffa alla små bebisar och umgås och leka lite. Vi fick även ett smakprov på vad rytmiken kommer att innebära, det kommer att vara en halvtimmes rytmik framöver på träffarna. Det verkar vara både roligt och mysigt. Till skillnad mot musiklek så är jag riktad mot mamma under rytmiken, tanken är att vi ska knyta an som man kallar det (vad nu det innebär). Men jag kommer nog att snegla lite på mina små kompisar också..Lysekilsposten var förresten på plats för att göra ett reportage. Jag tog det dock med ro, jag har ju redan varit förstasidesstoff, så jag valde att äta i godan ro istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar