Sång, bad och fjäll

Alla goda ting är tre och de senaste tre dagarna har jag hunnit med tre saker utöver en normaldag: Sång, bad och fjäll. Först så var det avslutning på babysången i församlingshemmet. Många av mina kompisar hade på sig tomtedräkter, pepparkakskläder eller luciaklänningar. Själv kom jag dock i civila kläder. Efter en lunch hemma och en barnvagnspromenad så bar det av mot babysim. Är så mycket spännande att titta på runtomkring att mamma får kämpa hårt för att få lite ögonkontakt - något som är bra att ha om man skall dyka. Så än så länge har jag inte dykt. Men kanske snart.

Idag tog vi bilen bort till vårt lokala naturskyddsområde Fjälla som har joggingslingor och en del annat. Skall vara väldigt vackert sägs det och det var det nog. Själv ser jag dock mest insidan på barnvagnssufletten, men den var lika fin som vanligt. Har börjat att gilla den mer och mer. När jag var riktigt liten så trivdes jag inte alls med den utsikten, men nu har jag det riktigt bra i vagnen. Tiderna förändras.

PS. Nu är det inte mer än drygt två veckor kvar till jul. Tänk vad tiden går fort. Men det jag väntar mest på just nu är inte tomten utan besked om Josef och Katarina snart skall få träffa sin lilla bebis. De har nu gått över tiden med några dagar. Vi här uppe i Lysekil ber och hoppas att allt skall gå bra för dem.

Kirunabo från Luleå

Nu har jag fått träffa den sista av mina morbröder. Egentligen är han inte den siste utan den mittersta, men de övriga två har jag ju redan träffat. I alla fall, Christer heter han. Christer med familj har tidigare gått under namnet "Kirunaborna", men sedan någon månad tillbaka så bor kirunaborna i Luleå. Så nu är de "kirunaborna i Luleå". Numera har Christer dessutom ett jobb där han borde vara i Trollhättan en gång i månaden, så förhoppningsvis kan jag se honom rätt ofta både här nere och där uppe.

Christer blev lite försenad. På vägen från Trollhättan till Lysekil tog de färjan (den vanliga bilfärjan) men den ena propellern gick sönder så de blev fast ute på Gullmarsfjorden i nästan en timme innan de till slut fick backa av färjan. Så lite försenad kom han hit och lyckades vinna pluspoäng hos oss alla tre: Jag fick en fin helikopter, mamma fick norrländska delikatesser och pappa fick en kommentar om att han var stark. Utöver detta så hann vi med en sväng ner till Lysekil, en titt in i kyrkan och en massa samtal.

Nu är dock klockan mycket och 05:15 imorgon är det dags att gå upp för tidig frukost med kirunabon. 05:48 går hans buss så det gäller att komma till sängs nu. Får skriva mer imorgon.

Min fromma fostran

Att krypa upp i mammas famn och läsa är mysigt (om man är på det humöret). En bok som vi ofta läser är min första Bibel - Pekbibeln. Egentligen så fick pappa den som present på sin prästvigning, men av någon outgrundlig anledning så är det inte denna översättningen som faller honom bäst på läppen. För min del är den dock prima. Man kan säga att det är en ganska kärnfull översättning. Vissa skulle nog t o m säga spartansk. Men vad gör det när man har en mamma som kan fylla i alla luckor?

Vad händer och fötter

Eftersom mamma varit dålig de senaste dagarna så är det en hel del aktiviteter som uteblivit. Föräldragrupp, babysim, fredagsgruppen, besök från kusinerna Ida och Nils, bland annat. Men idag var vi tillbaka på banan igen, söndag som det är och andra advent. Därför blev det ett kyrkobesök. Det var roligt att få vistas bland folk igen.

Annars så tycker jag det är roligt att sitta och pilla med mina fötter. Sitter gör jag med stöd från föräldrarna eller med några kuddar men jag är nog inte så långt borta från att kunna sitta själv. Om några veckor kanske.. När jag kan sitta utan stöd har jag hört att jag ska börja få smakportioner. Vad nu det innebär? Mamma och pappa har i alla fall hört att det är en bra riktlinje.

Mitt livs första namnsdag

Idag har Lydia namnsdag. Hurra - mitt livs första namnsdag! Kanske var det därför som jag var så glad på förmiddagen... Fick ett fint kort från mormor och morfar som gratulerade mig.

Mamma var fortfarande rätt dålig så det blev en förmiddag mestadels med pappa och farfar. Stackars mamma, hon brukar ju aldrig vara sjuk och hon kämpar tappert. Farfar jobbade med att ordna med luckorna på övervåningen innan han åkte hem efter lunch. Pappa trodde att han kunde kombinera att umgås med mig och att jobba hemifrån. Nog för att han är präst, men så stark tro får man inte ha. Vi har ju en del tid att ta igen då han varit borta en hel del. På eftermiddagen så åkte han iväg (vissa saker som gudstjänster och hembesök är svåra att göra på distans) så då blev det några timmar med mamma. Jag gör vad jag kan för att hon skall må bättre.

Jag ska återkomma lite mer om detta med namnsdag, närmare bestämt om namnet Lydia. Ska bara göra lite efterforskningar först..

Rimfrost, renovering och riktigt ont

Lysekil visar nu upp sig i vinterskrud. För första gången i mitt liv har jag sett rimfrost. Riktigt rejäl rimfrost. Man kan nästan tro det är snö här. Vackert så det räcker och blir över. När pappa och jag tog en promenad ner mot centrum i eftermiddags så var det bedårande vackert. Rimfrost i träden, en eldröd himmel med ett spegelblankt hav som lampor i mängder glittrade i. Över allt detta syntes Lysekils kyrka som kronan på verket. Man kan bli romantiker för mindre. Ett litet försök att fånga det på bild med en mobilkamera, långt efter det var som vackrast, ser ni här bredvid. Men det ger på intet sätt känslan av hur vackert det var. Den första bilden är från vår trädgård.

Det andra R att nämna är renovering. Farfar Bengt är här för att fixa och dona. Han kom redan i måndags kväll och har jobbat flitigt sedan dess. Samtidigt som pappas väckarklocka ringer för att han skall till jobbet så ringer farfars för att börja renovera. Imponerande. Undrar om den disciplinen är ärftlig. Vet inte om pappa har den, kanske lite, annars kanske det är en sådan gen som hoppar över en generation och går direkt till barnbarnen. Vi får väl se.

Slutligen så var det där med riktigt ont. Då syftar jag inte på att pappa vaccinerades idag, verkar inte ha gjort det minsta ont alls (ännu). Det jag tänker på är mamma som har fått feber, huvudvärk och annat man kan få när det blir lite för mycket mjölk. Är inte alls att leka med. Hoppas att hon mår bättre snart. Annars får det nog bli ett besök för henne på vårdcentralen imorgon.

En helg som den kom

Denna helg har moster Sara varit här. Sara är egentligen inte min moster, hon är mamma kusin, men eftersom hon och mamma står så nära varandra är de nästan som syskon, och då är ju hon nästan min moster tänker jag.

Ibland hör jag vuxna säga att de skall ta dagen/helgen som den kommer. Det gjorde vi, vi tog helgen som den kom. I lördags åt vi frukost och sedan bar det av mot Orust. Drygt fem minuter efter vi åkt så uppenbarades att pappa glömt skötväskan och min overall.

Problemet var bara det att under denna korta tid hade vi hunnit köra på färjan och precis lämnat land. Så det blev till att åka över till andra sidan, vända, åka med färjan igen, hem och vända och så slutligen på färjan en tredje gång. Färjekapten undrade nog lite vilka galningar som körde runt, runt, runt.

Efter ett stopp på apoteket i Henån (eller på Henån som vissa hade sagt) så kom vi till Göksäter. Göksäter är som Ullared, fast i miniatyr. De viktiga beståndsdelarna trängsel, låga priser, långa köer och hög procentandel medelålders damer är dock där. Då kändes det bättre att komma till Tången och njuta av lunch samt avkoppling. Vi gick in till Mollösund och strosade. Samma vandring försökte mina föräldrar göra fyra månader tidigare när jag var nyfödd. Nu gick det bättre, mycket har hänt på inte så lång tid. Sedan ytterligare lugn och ro. Var nästan så att vi sov över. Vi njöt och Bauhaus-inköpen sköts upp en dag.

I söndags var det första advent. Många pratade om hur fint det var att än en gång få sjunga psalmerna. Förstår inte riktigt vad de menade, allt var nytt tyckte jag. Men likväl var det fint. Nu skall Sara snart åka norrut mot "Ragg" ( = Ragvaldsträsk = by utanför Skellefteå). Hoppas hon kommer tillbaka snart, annars får väl jag åka upp och besöka henne. Hon lärde mig bl a en ny och rolig sång - flygplanssången. Och jag har känt mig riktigt trygg i hennes famn.

De komma från norr och syd

"Om vi inte skiljs åt så kan vi ju inte ses igen och det vore ju tråkigt." - Pippi Långstrump

Idag så kom pappa hem från Orust. Men det var inte bara han som kom utan även mammas kusin, Sara, kom hit. Hon hade inte bara åkt några mil från Orust utan hon hade åkt hela vägen från Skellefteå. Har aldrig träffat henne förut, men eftersom mamma gillar henne så mycket och har tillbringat så mycket tid med henne så borde hon ju vara bra. Är ju lite av en kvalitetsstämpel. Så nu skall jag själv få lära känna henne under några dagar.

Inte konstigt

Hör du till dem som undrar varför vi bebisar så lätt somnar när vi åker bil?
Ta en titt på bilden nedan. Det är den utsikt jag hade ett gäng timmar i lördags när vi åkte Lysekil-Bohus Malmön-Göteborg-Stenkullen-Göteborg-Lysekil. Det är den utsikt jag har varje gång vi åker bil. Det är den (eller liknande) utsikt vi bebisar alltid har i bilen. Ta en noggrann titt. Och försök sedan att motivera varför du inte skulle sova när du ser denna vy konstant.

En dag i hemmets lugna vrå

Idag har det varit en stilla dag med mamma i hemmet. Är inne i en period nu när jag känner mig ganska harmonisk. Många och stora leenden är grejen. Särskilt om någon busar lite med mig, fast inte för busigt utan lite mysbus. Bilderna visar när Viktor fick mig att skratta i lördags. Har också blivit bättre på det här med att känna igen varifrån ljud kommer och rikta min uppmärksamhet dit. Är en bra egenskap i nästan alla lägen, undantaget när jag sitter i Baby björn och försöker se vem det är som pratar bakom ryggen på mig.

Tre dagar i korthet

Det fortsätter att regna. Men i lördags var det uppehåll och till och med riktigt vackert väder. Har ju redan skrivit om vad den dagen skulle innebära, men jag kan ju meddela att allt gick bra och att Evelina bjöd på riktigt god Laos-mat. Mamma och jag kom tidigare och såg alla förberedelser, imponerande att se ångkokning av ris och grönsaker. "Sticky rice" är till exempel något jag skulle vilja prova på så snart inte enbart mjölk står på menyn. Evelina hade även internationella gäster; en norska, en svorska och en australiensiska. Om ni undrar vad en svorska är så är det en norska som bor i Sverige och som kan prata svenska - svensk/norsk = svorsk. Randi heter personen i fråga.

Igår var det söndag igen och Ingrid kom med bussen mitt på dagen. Trogen kyrkobesökare som jag är var vi i kyrkan på kvällen, många kommenterade att jag blivit så stor. Snart väger jag dubbelt så mycket som jag gjorde då jag föddes. Tänk att dubbla sin vikt på några månader, det ni.

Idag åkte Ingrid hem igen, efter att mamma och hon ätit lunch hos grannen och prästen Mats. (Jag var också med förstås). Det är lite vemodigt för vi kommer inte att se henne på många månader. I januari åker hon till Sudan/Tchad för att jobba med vattenbrunnar. Vad som är roligt är dock att hon funderar på att starta en blogg och skriva därifrån. Kanske har jag inspirerat henne?

Kors och tvärs genom landet

Igår var det åter dags för babysim och fredagsgruppen. Börja komma in i mina fredagsrutiner här uppe och de är angenäma. Kanske inte så konstigt att rutinerna kommer, nu har jag passerat en liten milstolpe i mitt liv - idag har jag bott lika många dagar i Lysekil som jag bodde i Göteborg. Jag börjar med andra ord bli en riktig bohuslänning.

Idag skall det bli en dag som går i resandets tecken. Först skall vi till Bohus-Malmön. Pappa skall dit och ha bibelstudium för en grupp som har inspirationsdagar så vi passar på att göra en familjeutflykt. Sedan bär det av söderut mot Göteborg för att hämta en soffa. Efter det vidare till kusinerna i Stenkullen för att hämta lite fler möbler. Avslutningsvis stundar en afton med laotisk mat hemma hos Evelina i Göteborg (hon var i Laos ett år). Själv håller jag nog mig dock till min vanliga meny. Skall bli en spännande dag, när jag i natt somnar i min säng här hemma i natt har jag fått se många nya platser.

Hjälte

Jag är med på film!!!
För att se filmen klicka på play-knappen i den stora rutan nedanför eller länken här under för att se den i helskärmsläge.
P.S. Det tar lite tid att ladda filmen, men ha tålamod.

[Klicka här för helskärm]

Regn, regn, regn

Oj vad det regnar. Igår hindrade det dock inte oss från att göra en räd till Göteborg så fort pappa kommit hem från jobbet. IKEA besöktes och en sängstomme hämtades upp utanför Kungälv. Och vi hann till och med hälsa på farmor och farfar på Hagmarksgatan.

Idag har vi inte ens tagit oss utanför dörren. Mamma muttrar om "inga dåliga väder, bara dåliga kläder", så jag ska nog ge henne ett par schyssta stövlar i julklapp. För lite regn ska väl inte stoppa vår framfart?

Prick fyra månader

Idag är jag prick fyra månader gammal. Jag googlade runt lite på vad det kan innebära och fann följande:

* Mat mindre ofta (vad? inte än på ett tag tycker jag..)

* Rulla runt! (jajamensan, ofta och gärna! men armen är lite besvärlig fortfarande, tar liksom emot)

* Fast föda? (?? har hört att dom pratar om detta på föräldragruppen, senast idag, men än så länge har jag bara fått flytande)

* Sträcka sig efter saker att stoppa i munnen (ta tag i saker gör jag ju, ska jag kanske börja suga på dom också? föredrar fortfarande mina händer)

* Nu kan bebisen leka själv (ja visst kan jag det ibland! men det är ju roligare med sällskap)

* Språkets roll och början till förståelse (klart att jag förstår!)

* Färgsinnet sprakar

* Mer kräsen med sällskapet (har jag alltid varit, ser till att omge mig med trevliga människor!)

Dagen till ära så har jag mätt och vägt mig på BVC. Är nu 65cm lång och väger 6750gram. Och jag träffade nya bebisar på föräldragruppen då en annan grupp av misstag kommit samma tid som vår grupp. Alltid kul med nya bekantskaper!

Måndagsångest? Nej, inte här!

Idag är det måndag - en fantastisk veckodag tycker jag. Både mamma och pappa är hemma, massor med tid för att hitta på olika upptåg. Idag har jag varit både pratsam och akrobatisk. Dagens favoritövning var "skruven" - att rulla från rygg till mage. Jag börjar bli väldigt bra på det nu men det finns en liten hake som jag fortfarande måste lösa, nämligen att inte få armen under magen så man inte riktigt kommer runt. Ibland går det, men det är inte helt lätt.

Dagen har bjudit på mer än snurrar. I afton var jag på en föreläsning. Den hade temat "Små barn, små bekymmer - stora barn, stora bekymmer". Hoppas inte det skall stämma om mig, ser inte mig själv som ett bekymmer. Men föräldrarna tyckte det var intressant, någon barnläkare som föreläste i församlingshemmet. Desto mer intressant var Milo, en jämngammal kille som också var där. Vi pratades vid (ja, det var verkligen en dialog, om än något svårtförstådd) länge och väl. Till slut var vi båda så glada och trötta att vi däckade. Men jag var vaken längst - att somna är inte min grej.

Toppenhumör

Idag har jag verkligen varit på toppenhumör. Till och med en utflykt till annars så tråkiga Torp tyckte jag var rolig. Och det är inte illa med tanke på vad som stod på inköpslistan:

* Borr

* Spänningsmätare

* Betongclips

* Kontakter

* Såg

* Hårvax

* Mat (dock inte sånt som jag äter)

Dagen har annars bjudit på en ny aktivitet: Läsning. På vägen till Torp så läste jag i min första bok. Kanske inget litterärt mästerverk, men likväl spännande och intressant. Bra då att det kommit upp tre nya lampor i hemmet och att en ny läshörna har inrättats.

Stackars Nasse

Oron tilltar och nu ryktas det om att Torpet är drabbat. Alltså området där jag bor, och drabbat av svininfluensan. Händer spritas och hostar man till får man genast misstänkta blickar på sig. Men tack och lov är jag inte Nasse, inte lätt i dessa tider..

Fredagssimmet

Fredagar är enda dagen i veckan som jag bokstavligen däckar dagtid och ligger och sover i minst två timmar helt själv i egen säng. Orsaken är att på fredagar så är det babysim. Idag för fjärde gången totalt, andra gången utan pappa. Det gick bra idag också. Mamma brukar ibland försvinna under ytan för att sedan komma upp med ett jätteleende. Ibland säger en okänd röst "nu kommer det vatten" och så får jag vatten över huvudet. Ibland sjunger vi. Men för det mesta så flyter jag omkring på rygg eller mage. Obs! Bilden är två veckor gammal, om du tycker att jag ser ovanligt ung ut.

Bebisträff

Milo, Jonathan och Alva, så heter några nya vänner jag hängde med idag. Mamma tyckte det var trist att det inte var något babycafé i höst i Lysekil och tog saken i egna händer, så idag träffades fyra mammor och så vi bebisar förstås i Lyse för lite umgänge. Vi får se hur det fortsätter och om kanske fler hakar på, men vi hade det finfint i alla fall. På bilden saknas Milo som redan åkt hem. Visst ser ni vem som är jag?