Mitt livs första namnsdag

Idag har Lydia namnsdag. Hurra - mitt livs första namnsdag! Kanske var det därför som jag var så glad på förmiddagen... Fick ett fint kort från mormor och morfar som gratulerade mig.

Mamma var fortfarande rätt dålig så det blev en förmiddag mestadels med pappa och farfar. Stackars mamma, hon brukar ju aldrig vara sjuk och hon kämpar tappert. Farfar jobbade med att ordna med luckorna på övervåningen innan han åkte hem efter lunch. Pappa trodde att han kunde kombinera att umgås med mig och att jobba hemifrån. Nog för att han är präst, men så stark tro får man inte ha. Vi har ju en del tid att ta igen då han varit borta en hel del. På eftermiddagen så åkte han iväg (vissa saker som gudstjänster och hembesök är svåra att göra på distans) så då blev det några timmar med mamma. Jag gör vad jag kan för att hon skall må bättre.

Jag ska återkomma lite mer om detta med namnsdag, närmare bestämt om namnet Lydia. Ska bara göra lite efterforskningar först..