Livet som fotomodell

Sedan i torsdags har inte mindre än femton personer varit här och inspekterat mig, beundrat mig, eller vad man nu skall säga att de gör. Har testat lite olika sätt att försöka imponera. Ibland har jag försökt att imponera genom att använda mina stämband rejält. Har inte varit så framgångsrikt. Sedan har jag försökt se söt ut genom att sova. Har gått lite bättre. Bäst har det dock gått genom att bara titta och se lite nyfiken ut, då brukar de smälta som isbitar i solen, särskilt om de får hålla mig i famnen samtidigt.

En sak som många gillar är att ta foton på mig. Inte bara mamma och pappa utan även besökarna. Bilden här är inte arrangerad och ger en liten glimt av hur välbevakad man kan vara som liten bebis. Dessutom händer det att de glömmer sina kameror. Kan det vara för att få en anledning att återvända och se mig igen?