Och oj oj oj oj oj vad mycket jag har att blogga om. En kyrka full med människor som var där för min skull. Det är inte utan att jag blev lite rörd (om ni undrar varför jag fällde en tår i början av gudstjänsten). Massor av olika saker finns det att skriva om, men eftersom farmor, farfar, mormor, morfar, svåger och kusin är här så får jag umgås med dem istället. Om du tittar in här snart igen, kanske redan imorgon, så lovar jag att återkomma med både bilder och berättelser. Den som väntar på något gott....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Stort Grattis i efterskott på dopdagen Lydia! Du och din familj fanns i mina tankar även om jag inte kunde vara med och fylla kyrkan med en extrastol!
SvaraRaderaDet är fantastiskt att vara döpt, Nu tillhör vi samma familj. Jesus-familjen!
Kram