Framtiden närmar sig

Det börjar dra ihop sig. Idag börjar min sista, hela vecka som Göteborgare. Tror inte riktigt jag har förstått vad det kommer att innebära att flytta till Lysekil. Det har nog inte mina föräldrar heller. Flytta, på obestämd framtid, till en helt ny plats där vi inte känner några speciellt väl. Vissa saker kan man förutse. För min del innebär det nytt BVC, nya rundor med barnvagnen, nya grannar och en ny kyrka som hemkyrka. Men det viktigaste av allt - de människor som vi kommer att dela livet med där uppe, känner vi ju inte ännu. Så det är svårt att säga hur det kommer att bli.

Än så länge är det mycket med det praktiska. Det skall packas och sorteras. Samtidigt så planeras mitt dop och medan allt detta pågår så håller pappa på och pendlar. Vad det egentligen är som vi har gett oss in på kommer nog att bli uppenbart först efteråt. Någon grå och ruskig oktoberdag när vi sitter inne i vårt kedjehus och hör regnet piska mot rutorna. Eller till våren när doften från alla områdets grillar gör att röken ligger tung över området och vi tar en kvällspromenad ner till havet för mitt första dopp i havet.

Hur det blir vet vi som sagt inte. Men vi hoppas, ber och tror att det skall bli bra.